Toppmötet om biståndseffektivitet i Busan inleddes den 29 november och avslutades den 1 december. 2000 delegater, inklusive ministrar och representanter från givar- och mottagarländer, multilaterala organisationer och representanter från civilsamhället fanns samlade för att utvärdera de globala åtaganden som gjorts för att effektivisera biståndet. Man skulle också enas om en ny global agenda för ökad biståndseffektivitet för att uppnå FN:s millenniemål.
Mötet resulterade i att nya aktörer såsom Kina, Indien, Brasilien och Ryssland för första gången är med i en överenskommelse om hur framtidens bistånds- och utvecklingspolitik bör utformas. Men på egna villkor. Och avtalet är inte bindande.
CONCORD Sveriges policysamordnare Peter Sörbom var på plats som det civila samhällets representant i den svenska delegationen. På CONCORD:s webbplats kan vi läsa om Peters syn på toppmötets segrar och nederlag och vad som händer framöver.
Som framsteg rapporterar Peter bland annat att överenskommelsen inkluderar nya aktörer och att agendan på flera sätt breddats. Man pratar nu om utvecklingseffektivitet och inte bara biståndseffektivitet, vilket innebar att man även diskuterade frågor som kapitalflykt, klimatfrågor och den privata sektorns roll. Dessutom fokuserade man i högre grad på utvecklingsresultat, och inte bara att leverera biståndet effektivt.
Men den nya agendan innehåller få tydliga och tidsbundna åtaganden, rapporterar Peter. Han menar att detta hade behövts inte bara för de nya frågorna, utan kanske främst för de åtaganden som gjordes på de tidigare mötena i Paris 2005 och i Accra 2008.
De utvärderingar som gjordes inför Busan visade att det framför allt är givarländerna som inte har uppnått sina löften. Och under mötet i Busan var det flera länder som motsatte sig att göra mer ambitiösa åtaganden kring att använda partnerländernas egna system, öka öppenheten och att avbinda biståndet, det vill säga att partnerländerna inte ska tvingas köpa varor och tjänster från givarländerna.