Ordförande hälsar välkomna

"Vi har inte tålamod att vänta i 100 år på att få samma möjligheter som ni!" Så uttryckte sig en deltagare från ett afrikanskt land vid min presentation under ett föredrag i mitten av 1990-talet som handlade om hur rörelsen arbetat i Sverige under de senaste 100 åren. Yttrandet vittnar om en otålighet och drivkraft som vi måste ta på allvar och hjälpas åt att stödja. Orden fick stor betydelse för mitt engagemang och min motivation för det internationella arbetet.

”Så länge inte människor med funktionsnedsättningar får sina rättigheter i alla länder kan vi inte slå oss till ro”, så uttryckte sig Bo Svensson, DHR:s rådgivare till systerorganisationen CHAWATA i Tanzania, vid ett möte på den internationella funktionshinder dagen 3:e dec på torget i Dar es Salaam för ett antal år sedan.

Vi firar i dag att Shia tillsammans med medlemsorganisationer och systerorganisationer verkat under 30 år. Om vi inte skyndar på takten i arbetet med att stimulera en utveckling i våra samarbetsländer kommer det att behövas ytterligare två generationer av Shia insatser för att vara ikapp.

Nu skall vi inte ”överdriva” vikten av "våra" insatser. Det är främst den egna kraften hos respektive systerorganisation runt om i världen som kommer att göra en förändring möjlig. Ni medlemsorganisationer utgör inom ramen för Shia samarbetet viktiga inspiratörer och bollplank. Ni gör det genom det erfarenhetsutbyte som äger rum om att leva med olika funktionsnedsättningar och ett gemensamt lärande om det intressepolitiska arbetet som stärker samarbetsorganisationernas möjligheter att arbeta för medlemmarnas delaktighet i ett jämlikt samhälle.

Även om det för många av Shias medlemsorganisationer är självklart att stödja sina systerorganisationer i världen genom internationellt utvecklingssamarbete så behöver vi ständigt påminnas om att detta arbete måste få fortsätta och vidareutvecklas. Både i den nationella funktionshinderpolitiken och på den biståndspolitiska arenan präglas klimatet av både snålblåst och kastvindar som försvårar de nödvändiga förändringar som behövs för att vi skall få samma rättigheter som andra, vilket FN slagit fast 2006 genom att anta Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.

I detta perspektiv behöver det internationella intresset ständigt lyftas fram. Mitt internationella engagemang i Shia väcktes då jag blev intressepolitiskt ansvarig i DHR. Jag kom då i kontakt med DHR:s samarbetspartner CHAWATA i Tanzania och såg en stark drivkraft och motivation från rörelsen för att förbättra levnadsvillkoren för deras medlemmar med rörelsenedsättningar.

För mig blev det ett nytt sätt att se på det intressepolitiska arbetet. Utbytet med andra länder blev viktigt för att dela med oss av våra erfarenheter men också ett sätt att få, den nu relativt passiva svenska funktionshinderrörelsen, att väckas till liv med radikala idéer om diskrimineringslagar, representation i parlamenten och ett tydligt påverkansarbete direkt mot respektive regering.

Från ett besök i Rwanda för 2 år då Rwanda skulle etableras som nytt samarbetsland minns jag följande. Vi hade träffat ett flertal organisationer från rörelsen, däribland paraplyer för HIV/Aids-frågor, barnorganisationer, samarbetsorganisationen och sist styrkommittén för Afrikanska dekaden. Jag frågade då om det inte blev konkurrens mellan de olika samarbetsorganisationerna. Svaret har en del att lära den svenska rörelsen. "Varför skulle det vara konkurrens, vi arbetar ju alla för samma sak."

Dagens seminarium som ordnas för att fira 30 år med Shia är ett tillfälle att blicka tillbaka, reflektera, utbyta tankar och idéer och framför allt rikta blickarna framåt mot de utmaningar och möjligheter som ligger i det fortsatta arbetet.

Med Shia menar jag förstås även våra medlemsorganisationer och samarbetsorganisationer. Vi är en familj och verkar tillsammans för gemensamma mål. Vi är stolta över att dagens program har intresserat så många. Som jag har nämnt finns det i biståndspolitiken stora utmaningar. Inför framtiden har vi i styrelsen börjat formulera en del visioner för vårt arbete och vår roll i det internationella utvecklingssamarbetet.

Jag vill inte föregå resultatet av dagens diskussioner men jag kan nämna att det handlar både om att trygga kvalitén och säkerheten i allt vad vi gör och att utveckla vår roll som experter när det gäller bistånd som är direkt riktat till människor med funktionsnedsättning och dess organisationer. Vi återkommer till detta i en avslutande hjärnstorm på dagens seminarium.

Vi säger att vi strävar efter att bli inkluderade och synliga på samhällets olika områden. För att uppnå detta måste vi inte bara vinna politiker och myndighetspersoner för vår sak utan även allmänheten. Nästa år hoppas vi med Sidas stöd tillsammans med er medlemsorganisationer genomföra en bred informationskampanj riktad till allmänheten för att ge oss till känna vilka vi är och berätta om det viktiga utvecklingssamarbete som pågår i våra samarbetsländer.

Som ett led i att synas kan jag nämna som exempel att jag deltog tillsammans med ett 30 organisationer på FN-förbundets manifestation om millenniemålens betydelse för vår framtid –Speakers corner, tre minuter på Centralen i Stockholm.

Vi måste för att uppnå framgångar delta i andra mänskliga rättigheters organisationers arbete, FN förbundet, Unicef, Concord, IDDC, (ett europeiskt nätverk för inkludering av människor i utvecklingssamarbetet). Sida och MSB - Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap - vill jag nämna som exempel på myndigheter som har börjat arbeta med ett inkluderingsperspektiv.I biståndet respektive katastrof- och räddningsarbetet.

Vi skall använda och sprida dessa goda exempel! Jag önskar er alla varmt välkomna.

Roland Håkansson